Det ska va gott att leva...

... annars kan det kvitta. 

Men när allt det "gottiga" gör att man blir lättirriterad, uppsvälld, får huvudvärk, illamående, halsbränna och extrem trötthet är det kanske dags att dra lite i handbromsen.

Har precis smällt i mig frukost... 4 rostade mackor med Bregott och pappas hemkokta supersockrade rabarbermarmelad. Toppade med 3 kanelknäcke med rikligt med Bregott. Jag gör detta fast jag har lunchdejt med syrran i möbelaffären om 50 min. Koko!!!

Jag vet man ska inte gnälla när det är man själv som är dum i huvudet... Men det är som om jag gör det nästintill omedvetet, eller bara skiter i vilket. Det ger i sin tur besvikelse och ångest. Sen är rullorna igång.

Jag har läst på om sockerberoende och det är väldigt mycket som stämmer in på mig, men jag är inte beredd att plocka bort allt gott ur livet. 

Om man jämför med en alkoholist som inte kan låta bli drickandet, som ljuger och bedrar för att få sin drog. Som dricker fast att hen mår dåligt, för att hen mår bra för stunden när ruset slår till.  Sån är jag med socker och kolhydratrik mat (alltså inte bara godis och kakor utan, pasta och bröd och allt annat som det smugits in socker i). 

Däremot alkohol kan jag lätt vara helt utan, eller stanna och vara nöjd efter en drink eller ett glas vin.

Nu vet jag inte om jag tror på sockerberoende riktigt eller om det är ännu ett sätt att lura folk för att tjäna pengar (en sockerdetoxkurs kostar 7000kr). Kanske är det bara en jävla dålig karaktär och brist på självkänsla. Vad vet jag. 

En sak vet jag iallafall, när Jag hade Maria som coach, åt Lchf, tränade massor, och gick ner 12 kg, mådde jag så jäkla bra. Livet lekte och jag vill gärna känna så igen... 

Because I'm worth it!!!

Kärlek till Världen!!!