En knapp timme kvar...

... av 2015.

Ett bra år, riktigt bra år. Jag har upplevt mer än på länge och kommit så långt.

En konfirmation, en student, fyllde 40, åkte till både Kreta och Barcelona.

Känns som en omöjlighet att toppa det. Men jag hoppas innerligt att jag får fortsätta att uppleva och utforska livet.

Vi firar årets sista dag och början på det nya i hemmets lugna vrå. Vi har aldrig lämnat Alfie nån nyårsafton i hennes 12 åriga liv och tänker inte göra det nu heller.

Hade lösa planer som det inte blev nått av, därför solo firande... men det är ok det med. Lugnt och stillsamt.

Imorgon börjar mitt sockerfria år... Känner mig taggad men samtidigt lite orolig.

Har bestämt att det till början är "godisstopp", går det bra så ska jag utöka efter midsommar. Jag har lärt den hårda vägen att om man går ut för hårt, är risken stor att man trillar på näsan.

Nyårslöften tänker jag inte ge utan snarare förhoppningar. Förhoppningar om ett bra år, där jag får upplevs och utforska livet ytterligare. Kul händelser, umgänge med närs och kära. Kanske kan några stenar lyftas från axlarna (de är inte många och inte särskilt tunga, men de finns), vi får se hur det blir.

Jag önskar alla ett riktigt gott 2016! Lev livet och var rädda om varandra!