Dilemma!

Sitter på Bellas sängkant, klockan är 23:40 och det är skola och jobb imorgon. Ungen gråter förtvivlat och vill sova i vår säng med oss. Jag klarar inte att hon ligger hos oss hela natten och snurrar som en helikopter... Fine, om hon vaknar och har drömt nått läskigt eller så. 

Vet inte om jag är dum som sitter här och kuckilurar tills hon somnar, kanske skulle jag bara läst sagan, godnattpussat och stoppat om och gått... 

Men det gör så ont i mitt mammahjärtat när hon gråter. Gråter så hon får ont i magen... Jag själv hade massa ångest och skit inför att sova på kvällarna och att ligga själv i ett mörkt rum. Jag vill ju bara att hon ska känna sig trygg. 

Sen vet jag oxå att hon spelar på mina känslor och försöker ta sina pennor. 

Ja, ja... Nu verkar hon somna iallafall... Vågar knappt röra mig. Längtar till min säng i vårt nya fina sovrum... Så nöjd med hur det blir... Bara gardiner kvar nu.

Idag fixade vi ännu en byrå och en fåtölj... Har en vision om att jag ska sitta där med en bra bok. Har verkligen saknat att läsa. Förr läste jag massor.

Godnatt, sov så gott.