Första dagen...

...på resten av mitt liv.

Undrar hur många gånger det har varit överskriften på nått av mina blogginlägg? Känns som många... Men nu är jag här igen...
Semestern har ökat på min vikt med ca 1,5 kg... ingen katastrof men det går undan när  det går undan...  Hade ju egentligen bestämt mig för att att inte gå plus denna rundan utan bara minus eller +-0. Men det är inte så lätt det där, inte så svårt heller... Håller man strikt på sin PP och lär sig vad som funkar och inte funkar, vad som triggar och vad som mättar så kommer man ganska långt.Varje dag läser jag om fantastiska människor som gjort fantastiska prestationer... men ingen får det gratis... allt beror på hur mycket ansträngning man vill och kan lägga in. Jag fuskar ganska friskt...om jag ska vara ärlig. Lurar bara mig själv...

Ja nog om det... det är som det är och bara jag kan göra nått åt det.

Idag gjorde jag en nystart iallafall... Har ökat på mina frukost pp så att jag kan hålla mig mätt lite längre på frukosten. Tror jag ska försöka undvika bröd och sockrade saker i möjligaste mån. Det triggar mig enormt. Jag gillar ju lchf tänket och mådde fantastiskt bra på lchf,men varje gång jag unnade mig en fika, var bortbjuden, åt en frukt så kändes det som om jag förstörde allt varje gång och sket i allt och frossade järnet i sånt jag inte skulle äta....
Så därför tror jag på VV (allt är tillåtet , frihet under ansvar...), men med lite lchf tänk. För det är inte bara fett som är dyrt i PP det är kolhydrater oxå, och skippar man dom så blir det mer över till fullfeta osockrade produkter. För där är ett annat dilemma... alla dessa lätt och light produkter där den riktiga produkten är utbytt mot kemiska och konstgjorda tillsatser. Jag vill i möjligaste mån äta rent, gärna ekologiskt och framför allt naturligt näringsrikt.
Det låter som rena rama "Halleluja moment"... men det är såhär jag tänker... tyvärr blir det sällan riktigt så i verkligheten. Jag är ju sjukt svag för kakor, bakverk och godis... Ren skit...

Motion är oxå en viktig ingrediens.... Jag är ju den lyckliga ägaren till ett gymkort, dessutom har jag en hängiven träningskompis... Allt toppen... Nja, det där med att få ändan ur vagnen och sätta fart är ju ett problem... När jag är inne i det och det flyter på kan jag träna hur mycket som helst, det är så roligt. Men man ska komma dit och stanna där...

I går kväll tänkte jag att imorgon bitti ska jag gå en promenad eller jogga på morgonen... Men stora barnen sover och jag är själv med Bella som vill leka med grann-barnen... Känns inte helt ok att ge sig ut på promenix då... Kunde förvisso väckt nån av de försoffade tonåringarna...och gått medan Bella kollade sommarlovsmorgon... det hade gått att lösa... Men det är precis som om hjärnan ständigt letar efter dåliga ursäkter för att slippa undan. Det gäller att motarbeta den och ge sig f-n på att vinna... För kommer jag bara igång så är det snart en självklarhet...

Så kloka ord... tänk om man kunde leva som man lär, då hade ingenting varit jobbigt... Det, eller acceptera att man får vara som man är om man inte blivit som man ska... Men trivs man inte med den man blivit måste man ju eftersträva att bli den man vill va? Nä nu blev det snurrigt...

bilden är lånad på webben...

Snart dags för jobb... där sköter jag mig för det mesta och äter det jag har planerat och tagit med...

Ha en underbar dag!!!